<

Generaliserat ångestsyndrom

I mitt flöde på facebook dök ett inlägg upp av min nästkusin. Jag läste det och kände så väl igen mig i det hon skrev. Sen kom ett del två och jag kände igen mig en del i det med fast i andra saker för min del. Då bestämde jag mig för googla på GAD (engelskans Generalized Anxiety Disorder).
 
När jag läste detta så insåg jag att mycket av detta är jag. Och har varit sedan jag börja må dåligt i gymnasiet. Det börja under sista året på gymnasiet. Vad som utlöste det vet jag inte. Och det får jag nog aldrig svar på och det spelar ingen roll. Men att idag hitta något som stämmer in bra på mig gör att livet kan bli mycket lättare i fortsättningen.
 
Jag fick en ätstörning när jag pluggade på lärarhögskolan i stockholm, i samband med studierna där och att jag ställde höga krav på mig själv och inte visste vad som förväntades av mig. Jag har sedan dess haft ångest till och från. Haft svårt och tro på mig själv, varit orolig, nervös, haft svårt och koncentrera mig, varit deprimerad i omgångar, haft svårt för sova, använt sex för känna att jag duger men för sen istället må dåligt för jag gjort saker mot mig själv som jag egentligen inte velat för döva någon sorts smärta inom mig och då dövat den smärtan med vin.
 
När mor gick bort så fråga läkaren mig varför jag inte kunde hantera min ångest längre själv. Och då var det för mor ofta hjälpte och stötta mig i det. När jag äntligen fick hälp med min ätstörning så var det genom KBT. Och jag läser att det är en del av behandlingen för GAD.
 
Jag har länge känt att jag ofta faller tillbaka i depressioner och känt att jag behöver hjälp med det och att medicin kanske alltid kommer behöva vara ett alternativ i kombination med terapi. Jag kommer boka in en tid hos min läkare och be om att få en utredning av mig själv.
 
Att öppet skriva detta är inte svårt. Men det är första gången jag gör det. Att berätta vad jag gjort mot mig själv. Jag tror om jag öppet erkänner det för mig själv, så kommer jag må bättre, för att jag till slut kommer förlåta mig själv för allt dumt jag gjort mot mig själv.
 
 
 
 

Tryck gärna på hjärtat om ni gillar inlägget!
Bea

Men gumman ❤️ Starkt av dig att dela med dig! Det ger oss en förståelse om du skriver att du inte mår bra - för inte alltid du kanske vet varför du är ledsen eller känner ångest. Och då behöver vi inte känna oss hjälplösa... utan det kanske räcker att du vet att vi finns ❤️ Nu kan ju t.ex inte jag bara komma och stötta med kort varsel, men skicka ett pm om det skulle kännas att du vill det ❤️
Kram fina du

BP

Det är modigt av dig att skriva öppet om dina problem. Är ingen psykolog, men är oerhört glad att det faktiskt finns medicinering som ju verkar fungera för dig. Alltså fortsätt med den. Att ta hjälp av en terapeut/psykolog är också en utmärkt idé. Det finns ju professionell hjälp att få, alltså TA DEN!!!
Kram!

Jessica Högberg

Men snälla förlåt dej själv! ❤❤❤

Gabriella

❤️❤️❤️

znogge

Att vara ärlig mot sig själv är verkligen A och O får att få må bra!

Sarah

Så starkt av dej att skriva om de här :)

Linnea Kinis

Starkt att våga skriva om det öppet! Inte alla som har sån stor koll och kunskap heller så intressant läsning också, så man själv får lite mer förståelse för det.

marianne

Men det är väl toppen att du kommit underfund med varför du mår som du gör ibland....bara att hoppas läkaren lyssnar på dej och låter dej göra utredningen

marianne

Jag vet inte om de hade någon tidsgräns för grannarnas skull eller om det var bandet som bestämt...men det kändes fint iallafall att de visade hänsyn

Jennifer Queen

KBT har hjälpt mig så mycket med min oro och ångest! 👌🏼

Svar: Tack 😊 Okej ska tänka ut något tills jag kommer så återkommet jag då 😃

Linnéa

Åh, vad jag ÄLSKAR bilden <3

Netti Starby

Så starkt skrivet av dig och jag lider också av ångest! <3 Kramis

Johanna Utterberg

Vad starkt att du delar med dig av detta tycker jag!

NICOLE

Fint av dig att dela, det är såå många som lider av det i tystnad. Men ju fler som pratar om det behöver fler inte känna sig ensamma :)

Cecilia

kram fina du<3

Henrik Olsson - Föreläsningar

Starkt inlägg!!

Ditte

Att skriva är ju ett sätt att sätta ord på sina tankar . Bra att formulera vad en känner. Hoppas du får mäjlighet att fortsätta med din KBT för i många avseenden brukar dne hjälpa. Men det tar tid. En utredning tar ju lång tid att göra, men kanske kan den också hjälpa dig vidare. Önskar dig det bästa.

Josefine

Tror absolut att det på något vis kan hjälpa dig att prata öppet om det. Dela med dig till andra osv. Kram!

Annika

Starkt gjort av dig att skriva och berätta. Det kan vara bra att kombinera medicin och terapi. Jag gör det själv och det hjälper mig. Ha en fortsatt trevlig dag och tack för din kommentar om min sommarberättelse.

Anita

Trevlig bild :D

åsa i åsele

Starkt att berätta öppet om psykiskt dåligt mående,
men bra då öppenhet är toppen... det visar att "vem som helst" kan drabbas, lätt att tro "det är bara jag det är fel på" då psykisk ohälsa är så tabubelagd.

Jag hoppas Din läkare lyssnar och hjälper,
det är bättre att ha koll på läget än bara misstankar.

Du är så jäkla bäst Johanna!!

Carro

Men vad starkt av dig att berätta och kämpa på 💕

madelein.se

Jag var under behandling för ätstörning när jag var ung, då utredde de även för GAD

Emma

Stay strong! Du är grym <3

tess

Verkligen tufft att läsa hur du har haft det/har det.. Styrkekram till dig, det kan alltid vända och bli bättre <3

Linda

Gott med ett glas vin :-D

Bella

Kram på dig!

My wonderful loves

Viktigt det du skriver. Jag har själv varit där och tyvärr så många andra. Men tyvärr talar man inte om det. Ramlar också tillbaka många gånger och då är det mycket lätt att falla på gamla mönster. Mitt fall blir det att hantera ångest via träning vilket lätt blir destruktivt.

Hanna

Så fint du skriver! Klokt. Jag har inte GAD, men annan ångest, depression och svår PTSD som jag gått i terapi, bl a kbt, för i många år. Så bra psykiskt som jag mår nu har jag aldrig mått. Det tror jag är för att jag är fysiskt så himla svårt sjuk. Då har psyket vart tvunget att hämta sig. För det fungerar inte att både vara svårt psykiskt sjuk och att samtidigt vara riktigt svårt fysiskt sjuk. Det går inte.

Ljuva Julia

jag känner igen mig så mycket i detta, ätstörning, sex, alkohol... allt är kopplat till min ångest. Eller var, nu ligger jag ju bara med min man och så, men verkligen: 100% igenkänning. Jag tycker att det är såååå bra att du ber om hjälp nu.

Mia

Saknar dig fina Johanna ♥ önskar så att jag fick finnas för dig som vän! kramar Mia

Johanna

Så fint och modigt skrivet av dig! Att våga berätta om sina psykiska problem är jobbigt men också himla viktigt för en själv. Kram på dig och hoppas du får bra hjälp av din läkare☺️✨

Hanna Karlsson

Vad starkt och modigt att du skriver om det här. Det kan säkert hjälpa andra med som brottas med samma typ av tankar.

Frk M .

Ibland är det bra att få en diagnos men är inte helt säkert på att det alltid är nödvändigt. Ibland glömmer vi att vi är olika och fungerar olika.

Men som du beskriver är det helt rätt att ta hjälp tycker jag då du skadat dig själv i olika former. Man ska inte heller vara rädd för att ta hjälp och det finns inte den minsta skam i det. Jag tycker det är bra du skriver om det då det i Sverige inte är så "öppet" och med acceptans som vi vill tro. Antar det därför också saknas möjlighet för många att hjälp.

Jag har själv sökt hjälp för att orka när jag levde i en dålig relation, båda mina föräldrar blev sjuka och jobbet var kaotiskt. Varenda ben i livet sjönk sakta men säkert och inget bar.

Det låter ändå som att du hittat bra stöttning och metoder som fungerar för dig. Glad så är då många har svårt att hitta hjälp. Kram och hoppas du mår bättre snart <3